Arafysioterapi

🩸 VISSTE DU ATT ALLT KOLESTEROL INTE ÄR ”DÅLIGT”?

Kolesterol har fått ganska dåligt rykte men kroppen behöver faktiskt kolesterol bland annat för cellmembran och för att bilda vissa hormoner.
Det viktiga är hur blodfetterna ser ut.
🔴 LDL transporterar kolesterol ut i kroppen. För höga nivåer av LDL ökar risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdom.

🟢 HDL hjälper till att transportera kolesterol tillbaka mot levern. Men det är lite för enkelt att bara kalla HDL för ”det goda kolesterolet” – helheten är viktig.

Och så har vi triglycerider, en annan typ av blodfett som bland annat påverkas av kost, alkohol, vikt och fysisk aktivitet.

Vad kan vi själva göra?
🥦 Ät mer grönsaker, baljväxter, fullkorn och andra fiberrika livsmedel.
🐟 Välj gärna fisk och omättade fetter från exempelvis nötter, frön och oliv- eller rapsolja.
🧈 Begränsa stora mängder mättat fett och byt gärna en del mot omättat fett.
🚶 Rör på dig regelbundet. Motion påverkar flera delar av blodfetterna och är bra för hjärta och blodkärl.

Och kom ihåg: högt kolesterol känns oftast inte. Det upptäcks med ett blodprov, inte genom att känna efter.

💚 Du behöver alltså inte vara rädd för allt fett eller allt kolesterol. Det handlar mer om helheten – vad du äter, hur du rör dig och vilka nivåer du faktiskt har.

❤️ VISSTE DU ATT DU KAN HA HÖGT BLODTRYCK UTAN ATT KÄNNA DET?
Blodtrycket är lite lurigt. Det kan vara för högt i flera år utan att göra ont eller ge tydliga symtom. Men det finns mycket vi själva kan göra för att hjälpa kroppen att hålla trycket på en bra nivå.

🚶 Rör på dig varje dag. Promenader, cykling och annan konditionsträning hjälper hjärta och blodkärl.

🧂 Var försiktig med saltet. Mycket salt kan höja blodtrycket hos många. En stor del kommer från färdigmat, charkuterier, snacks och andra processade livsmedel – inte bara från saltkaret.

🥦 Ät mer grönt. Grönsaker, frukt, baljväxter, fullkorn och nötter är bra val för blodtrycket.

⚖️ Några kilo kan spela roll. Vid övervikt kan även en måttlig viktnedgång hjälpa till att sänka blodtrycket.

🍷 Var måttlig med alkohol. Större mängder kan höja blodtrycket.

😴 Sov ordentligt och ge kroppen återhämtning. Långvarig stress och dålig sömn är inga favoriter hos hjärtat.

🏋️ Och ja – styrketräning är också bra. Musklerna är användbara till betydligt mer än att bära matkassarna. 😄

Och kanske det enklaste rådet av alla:
Mät blodtrycket ibland. Du kan nämligen inte känna om ditt blodtryck är 125 eller 165 genom att lägga handen på pannan. 😄

💚 Hjärtat arbetar dygnet runt utan semester. Lite rörelse, bra mat och rimlig återhämtning är ett ganska fint sätt att tacka det.

🍽️ VISSTE DU ATT DU KAN HJÄLPA KROPPEN ATT HÅLLA BLODSOCKRET JÄMNARE MED DET DU LÄGGER PÅ TALLRIKEN?
När vi äter kolhydrater stiger blodsockret och kroppen frisätter insulin. Det är helt normalt – insulin är inget farligt hormon utan hjälper bland annat sockret att komma in i våra celler.

Men maten påverkar hur snabbt och hur mycket blodsockret stiger.
🥦 Fibrer från grönsaker, baljväxter och fullkorn bromsar upptaget.
🥚 Protein som ägg, fisk, kött, yoghurt eller bönor ger mättnad och kan tillsammans med kolhydrater ge en lugnare blodsockerstegring.
🥜 Nötter, frön och olivolja bidrar med fett som också gör att måltiden tas upp långsammare.
🥤 Söta drycker går däremot fort – där behöver kroppen knappast någon lång startsträcka. 😄
Och glöm inte musklerna! 💪 När de arbetar använder de glukos. En liten promenad efter maten kan därför hjälpa kroppen att hantera blodsockret.

Och för oss som gärna blir lite trötta efter lunchen:
10 minuters vila är tillåtet. 😴 Sedan får musklerna ta över jobbet. 😄

💚 Målet är inte att hålla insulinet så lågt som möjligt – utan att hjälpa kroppen att behålla en bra insulinkänslighet och blodsockerreglering.

📏 VISSTE DU ATT DU KAN BLI FLERA CENTIMETER KORTARE MED ÅREN?
Det är inte bara håret som blir gråare – även längden börjar smyga iväg. 😄
När vi blir äldre händer flera saker:
🦴 Diskarna mellan ryggkotorna blir tunnare och innehåller mindre vätska.
💪 Muskelmassan och förmågan att hålla kroppen upprätt kan minska.
🧍 Hållningen kan förändras och ryggen bli mer böjd.
🦴 Benskörhet kan i vissa fall ge sammanpressade ryggkotor.

Från ungefär medelåldern är det vanligt att gradvis tappa längd. Senare i livet kan det totalt handla om några centimeter, men variationen mellan människor är stor.

Kan man förebygga det?
Man kan inte stoppa åldrandet men man kan påverka mycket:

🏋️ Styrketräna – särskilt ben, rygg och höfter.
🚶 Fortsätt gå och belasta skelettet.
🤸 Behåll rörligheten och variera dina positioner.
🥛 Se till att få tillräckligt med protein, kalcium och D-vitamin.
🦴 Förebygg och behandla benskörhet när det behövs.

Och ett litet tips: mät din längd någon gång ibland. Om du plötsligt tappar flera centimeter är det värt att undersöka varför.
På så sätt kan vi ge kroppen bättre förutsättningar att stå stadigt och starkt genom åren.

Och ja… till slt kanske översta hyllan faktiskt flyttar sig uppåt. 😄

🦅 VISSTE DU ATT ”GAMNACKE” INTE BETYDER ATT DIN NACKE ÄR FÖRSTÖRD?
Du sitter framför datorn. Fem minuter senare sitter huvudet plötsligt någonstans framför resten av kroppen. 😄
Känner du igen dig?
Det brukar kallas gamnacke eller framåtskjuten huvudposition.
📱 Mobilen och datorn kan bidra, men det är sällan så enkelt som att en viss hållning automatiskt orsakar nacksmärta.
Nacken är nämligen gjord för att röra sig och tåla många olika positioner.
Problemet kan snarare uppstå när vi blir kvar länge i samma position och kroppen inte får tillräckligt med variation.
När huvudet skjuts fram behöver musklerna i nacke och skuldror arbeta på ett annat sätt. Stelhet i bröstryggen och minskad rörelsevariation kan också spela in.
Prova framför spegeln 😄
🦅 Skjut huvudet långt fram och gör din bästa gam.
🐢 Dra sedan hakan försiktigt bakåt – ungefär som om du försöker göra en liten dubbelhaka.
↔️ Växla några gånger mellan positionerna.

Och lägg gärna till:
🙆 Sträck upp armarna.
🔄 Rulla axlarna bakåt.
🚶 Res dig och gå en liten stund.

Målet är inte att gå omkring spikrak hela dagen.
Den bästa hållningen är ofta nästa hållning – alltså att kroppen får byta position och röra på sig.
Så nästa gång någon säger:
"Du sitter som en gam!"
kan du svara:
"Ingen fara. Jag är bara tillfälligt parkerad." 😂
💚 Nacken behöver inte perfekt hållning. Den behöver framför allt rörelse och variation.

På söndag är det val. 🇸🇪

Som fysioterapeut har jag lärt mig en sak:
När någon lovar att alla problem ska vara borta efter en behandling blir jag misstänksam.

Men i valtider verkar reglerna vara annorlunda.
Då ska vårdköerna försvinna.
Personalen ska få mer tid.
Äldreomsorgen ska bli bättre.
Psykiatrin ska förstärkas.
Skolan ska fungera.
Brotten ska minska.
Ekonomin ska bli bättre.

Och allt detta helst utan att något annat blir sämre. 😄

Om en patient kom till mig med ont i rygg, nacke, axlar, knän och höfter och jag sa:
”Inga problem. Jag fixar allt. Det kommer dessutom gå fort.”
…då hoppas jag faktiskt att patienten skulle bli lite misstänksam.

Så kanske vi ska behandla politiker ungefär som en fysioterapeut behandlar en dålig rygg:

Inte fråga hur fint det låter.

Fråga vad som faktiskt ska göras.

Och kanske viktigast:

Om samma behandling har provats i många år utan resultat…

…är det kanske dags att ändra behandlingsplanen. 😉🇸🇪

Trevligt val!

🧍 Visste du att en sned kropp inte alltid är skolios?

Det här är en fråga jag ofta får:
”Jag har fått höra att jag har skolios eftersom ena axeln eller höften är högre – det sa de på skolan. Stämmer det?”
Inte nödvändigtvis.

Titta på dig själv i spegeln. Ena axeln kanske står lite högre, midjan ser olika ut på höger och vänster sida eller så syns det ena skulderbladet mer. Det är faktiskt ganska normalt. Vi människor är inte symmetriska mästerverk.

Dominans: Många använder ena handen betydligt mer än den andra. Vanor: Vi bär väskor på en favoritsida, står helst på ett ben eller sover på samma sida.

Belastning: Arbete, träning och gamla skador formar också hur vi använder kroppen över tid.

Med åren gör de här små vanorna att muskler, rörlighet och hållning skiljer sig åt mellan höger och vänster sida. Men det är inte samma sak som en strukturell skolios.

Vid en äkta skolios finns en verklig, tredimensionell förändring av ryggraden med sidokurvatur och kotarotation. För att ställa den diagnosen krävs en noggrann undersökning av ryggen och ofta röntgenbilder där kotorna mäts i detalj.

Ibland handlar det i stället om funktionella asymmetrier. Då kan ryggen se sned ut på grund av exempelvis bäckenets position, små skillnader i benlängd eller ojämn belastning – helt utan att det rör sig om en strukturell skolios.

Vill du testa? Stå framför spegeln och försök få axlar, höfter, knän och fötter exakt likadana på båda sidor samtidigt. Lycka till! 😄

Kroppen behöver nämligen inte vara millimetersymmetrisk för att vara frisk och fungera utmärkt.

💚 Lite sned är helt normalt. Skolios är en medicinsk diagnos – inte bara ett par axlar som råkar stå lite olika.

💪 VISSTE DU ATT ”GÄDDHÄNG” INTE BARA HANDLAR OM SVAGA ARMAR?

Med åren märker många att huden på överarmarna blir lösare och börjar hänga. Men varför händer det?

När vi blir äldre förändras kollagen och elastin, huden blir tunnare och mindre spänstig. Underhudsfettet förändras och samtidigt minskar ofta muskelmassan. Mycket sol genom livet kan dessutom påskynda hudens åldrande.

Kan man träna bort det?
Inte själva den lösa huden. Men genom att träna framför allt triceps, axlar och armar kan musklerna bli fylligare och ge armen mer form och styrketräningen hjälper samtidigt till att bevara både muskler, skelett och funktion när vi blir äldre.

🔬 Och forskningen går framåt.

Forskare undersöker nu om man kan påverka själva hudens åldrande – bland annat genom att påverka så kallade senescenta celler, åldrade celler som kan bidra till förändringar i vävnaden. Även behandlingar som stimulerar nybildning och ombyggnad av kollagen studeras.

Det finns alltså spännande forskning, men ännu ingen kräm eller medicin som enkelt tar bort tydligt hängande hud.

Så tills vidare är råden ganska enkla:
💪 styrketräna
☀️ skydda huden mot mycket sol
🥗 ät bra och tillräckligt med protein

Och kanske viktigast av allt:

💚 Vi kan inte träna oss tillbaka till 25-årig hud – men vi kan bygga en starkare kropp att åldras med.

VISSTE DU ATT DU RÖR DIN RYGGRAD VARJE GÅNG DU ANDAS? 🫁
Vi brukar tänka på andningen som något som händer i lungorna.
Men varje andetag är också en rörelse i kroppen. Lägg händerna runt de nedersta revbenen och ta ett långsamt, djupt andetag.
Känn vad som händer. Revbenen rör sig inte bara framåt. De rör sig även åt sidorna och delvis bakåt.
Bröstkorgen vidgas och minskar igen – tusentals gånger varje dygn.
Och mitt i allt detta finns bröstryggen.

🦴 Revbenen är nämligen förbundna med ryggraden genom små leder. När bröstkorgen rör sig påverkas därför även området kring bröstryggen.
Det är en anledning till att andning och rörelse ibland används tillsammans inom fysioterapi.

Prova själv:
Sätt dig lite hopsjunken och ta ett riktigt djupt andetag. Räta sedan upp dig, slappna av i axlarna och ta ett nytt. Känns det någon skillnad? För många gör det faktiskt det.
Men här är det viktigt att inte dra slutsatsen att det finns ett enda ”rätt” sätt att andas eller sitta. Kroppen är gjord för variation.

Det intressanta är snarare att något så automatiskt som andningen samtidigt innebär ständig rörelse av bröstkorgen. Så även när du sitter helt stilla framför datorn.....är du faktiskt inte helt stilla. 😊

💚 Du tar omkring 20 000 andetag per dygn. Tänk vilken fantastisk rörelsemaskin bröstkorgen är.

🦶 VISSTE DU ATT FOTLEDEN HJÄLPER HJÄRNAN ATT HÅLLA DIG UPPRÄTT?
Vi tänker ofta på fotleden som ett enkelt gångjärn mellan benet och foten. Men den gör betydligt mer än så. Varje gång du står, går eller springer sker små rörelser i och omkring fotleden.
Samtidigt skickar känselreceptorer i muskler, senor, leder och hud hela tiden information till nervsystemet:
Hur står foten?
Hur mycket belastning finns här?
Är underlaget plant eller ojämnt?
Är kroppen på väg att tappa balansen?

🧠 Hjärnan använder informationen för att snabbt justera musklerna och hålla dig stabil.
Det märker du kanske inte på ett plant golv. Men gå på en stenig skogsstig och systemet får plötsligt mycket mer att göra.
Och här kommer något som är särskilt intressant inom fysioterapi:
Efter en fotledsstukning kan smärtan och svullnaden försvinna – men fotleden behöver inte vara helt återställd för det.
Balans, styrka, rörlighet och kroppens förmåga att snabbt kontrollera fotleden kan fortfarande vara nedsatta.
Det kan vara en av anledningarna till att vissa stukar samma fotled igen. Därför handlar rehabilitering inte bara om att vänta tills det slutar göra ont.
Man kan också behöva träna:
⚖️ balans
🦵 styrka
↔️ rörlighet
🧠 kontroll och reaktionsförmåga

Prova själv:
Stå på ett ben i 20–30 sekunder.
Byt sedan sida.
Känns det lika stabilt?
💚 Fotleden bär inte bara din kropp. Den hjälper nervsystemet att veta hur kroppen ska hålla sig på benen.